Loppis! Mercado de las pulgas! Kirpputori!
Det märks att det är vår när det är loppis på gång. Just nu annonseras det om tre stycken i trakterna kring Tensta.
Den 31 mars kl. 11-16 är det loppis i Rinkeby på Hindertorpsgränd 37.
Den 3 april kl. 10-15 är det loppis i Samlingssalen på Elinsborgsbackens servicehus.
Det är Tensta Röda Korskrets som arrangerar och behållningen går till krigets offer.
Den 14 april kl. 10-13 är det loppis i Tenstakyrkan på Tisslingeplan 30-34. Med lotteri, försäljning av hembakat bröd och växter m.m. Tenstakyrkans missionsförsamling arrangerar.
Änglar och småjävlar som ni inte visste fanns
Nu på torsdag den 29 mars blir det vernissage på Tensta Kulturkafé. Vandringsutställningen Änglar och Småjävlar som ni inte visste fanns kommer till Tensta, efter att ha visats på Hässelby Slott och Husby konsthall.
Utställningen är resultatet av ett samarbete mellan de tre stadsdelarna för att lyfta fram konst över gränserna. Arton konstnärer från Västerort visar upp sina objekt i olika tekniker, bland annat glas, keramik, målningar och collage. Bland dem finns Markku Huovila från Tensta, som även har gjort illustrationen till utställningen.
Klockan 17 på torsdag inviger Tensta stadsdelsnämnds ordförande Ann-Christine Åslund utställningen. Därefter underhåller jazzgruppen Spicy Advice. Utställningen på går till och med den 21 april.
Öppet måndag - fredag 9-19, lördag - söndag 13 - 18.
Länkar
Vernissage på Hässelby slott
Gårdar och kolonilotter på Järvafältet
Det finns en hel del koloniträdgårdar på Järvafältet. På den här sidan hittade jag en karta med mer information om de olika föreningarna. Jag kollade in den som ligger närmast mig. Den heter Hjulsta Kolonoträdgårdsförening. Trots en rad bilder på stolta kolonister och prunkande blommor ser jag att föreningen behöver fler medlemmar. Som Tenstabloggare är det nästan min skyldighet att hjälpa till med lite reklam.
Jag skrev till föreningen och frågade vad det bästa med att ha kolonilott är. Bengt Halvarson svarade:
Hej Annelie!
Att ha en kolonilott har bara fördelar:
Motion - bättre än gym!
Man får obesprutade grönsaker och frisk luft och garanterad solbränna.
Gemenskapen är en toppengrej. Man får många vänner.
De flesta jag känner här har jag träffat just genom koloniföreningen.
Med sådana argument borde det gå lätt att locka fler till föreningen. Om du är intresserad kan du läsa med på hemsidan eller mejla till [email protected].
Ytterligare två sidor med anknytning till Järvafältet hittar jag via KistaChic. Det är Patrick Lönnberg som har gjort två hemsidor om fältets gårdar och runstenar, med bilder och information.
För den som bor i närheten är de olika gårdarna utmärkta mål för en cykeltur. Vi tillbringade mycket tid Järvafältet förra sommaren:
Läs även om utflykten till Hästa gård.
I andra hand
På Tenstagången 4 ligger den lilla butiken "I andra hand". Den drivs av Pingstmissionen och är enligt en lapp i fönstret öppen två dagar i veckan: tisdagar och torsdagar mellan klockan 13 och 17. Men idag är det ju måndag och följande bilder tog jag på eftermiddagen.
En vacker vårdag som idag ställer man naturligtvis ut en massa varor utanför butiken. Jag undrar om den jordgubbsmönstrade solsängen blev såld...
Tavlorna fyller en hel vägg.
I fönstret hänger små broderade dukar bredvid prinsessklänningar. Husgeråd finns det gott om, bland annat gamla hederliga matlådor.
Utöver den här butiken har vi även återkommende loppmarknader då och då. Jag har sett att det är ett par på gång i april. Mer info om det senare.
Ombilda eller inte
Det kommunala friköpskontoret i Rinkeby satsar på flerspråkig kommunikation. De här anslagen stötte jag på idag. På hemsidan BildaBostad går det att ladda ner ytterligare information på sex språk (arabiska, polska, spanska, turkiska, kroatiska och serbiska). Det finns även flerspråkig telefonservice (somaliska, spanska, arabiska, persiska och turkiska). Här har mycket pengar investerats.
Bilda Bostad är för ombildning, medan Hyresgästföreningen är mot den. Det lustiga är att båda parter använder delvis samma argument för sin sak.
Ombildning motverkar segregationen!
Ombildning kommer att öka segregationen!
Det är viktigt med blandade upplåtelseformer,
därför ska vi ombilda!
Det är viktigt med blandade upplåtelseformer,
därför måste vi ha kvar hyresrätter!
Det ska bli intressant att se hur många i Tensta, Rinkeby och liknande områden som nappar på att ombilda. Jag bor själv i bostadsrätt och trivs med det. Frågan är om det är en bra affär att köpa fastigheter från miljonprogrammet som har förvaltats av allmännyttan under fyra decennier. I min egen förening har vi precis gjort en omfattande fasadrenovering, något som kostar pengar. Vi som bor här är villiga att betala lite mer varje månad fär det, eftersom det är vi som beslutat om renoveringen. Jag är osäker på om man kan göra så stora investeringar i en ny förening.
Jag ser gärna en ny bostadsrättsföreningen i Tensta, utöver dem som redan finns. Framförallt är jag nyfiken på vilka förändringar medlemmerna skulle välja att göra i området.
Läs mer:
Dragkampen hårdnar om hyresgästernas boende (DN 070222)
Hyresgästföreningen
BildaBostad
Världen i ord och toner
Jag hörde en flöjt igår, som tycktes återge självaste jordens andetag. Det var en irakisk musiker som spelade. De darrande tonerna svepte rakt genom mitt inre, kanske genom allt som är mänskligt. När jag slöt ögonen såg jag framför mig sandstormar, isblå himlavalv och fågelsång. Där fanns tusen månar och en stor röd sol. Luftströmmen genom flöjten vittnade om det mest bräckliga och det allra vackraste. Kanske gick den rakt igenom tiden, genom årtusenden av jordens lagrade minnen.
Platsen var Tensta träff och mannen med flöjten var Alaa Majeed. Han var en del av det tre timmar långa programmet som Jasim Mohmed hade satt ihop (se föregående inlägg). Det är alltid roligt att hitta liknande aktiviteter på hemmaplan, ännu roligare är det när det är mycket folk och duktiga människor på scen som igår. Bland annat läste elever från Kvarnbyskolan dikter och berättelser som de hade skrivit med poeten Jalalludin Rumi som inspiration. Texterna visade prov på skaparglädje, kreativitet och språkskicklighet!
Särskilt roligt är det att bli uppmärksammad på poeter och företeelser i världen som jag inte kände till tidigare. Bland följande länkar hoppas jag lära mig mer:
Om najflöjten - på engelska
Lyssna på najflöjtens toner
Om Rumi - på svenska
Om Rumi - mer omfattande på engelska
Rumifestival 2007 - med musik på sidan!
Persiskt nyår, världspoesidag och vårdagjämning!
Jasim Mohamed beskriver vad som kommer att hända:
POESI
Elever från Kvarnbyskolan läser sina dikter som är inspirerade av Jalalludin Rumi. Dikterna är skrivna under en skrivarworkshop tillsammans med författaren Gunilla Lundgren.
Vinnarna i poesitävlingen i Tensta gymnasium läser sina vinnardikter.
Mona Ahmed står för första gången på scen.
Sara Mannheimer läser ur sin kommande bok med arbetsnamnet Reglerna.
Magnus William-Ollsson har många fantastiska dikter att välja mellan för att läsa.
Patologen Sam Ghazi läser ur sin nyutkomna diktsamling Sömn tyngre än vatten.
Studenten Higran Saghir läser nyöversatta arabiska kvinnors dikter.
MUSIK
Bandet Maramas, som tolkar den stora persiska poeten Jalalludin Rumi, spelar och för första gången i Sverige spelar den irakiska naj(flöjt)mästaren Alaa Majeed.
Förhoppningsvis blir det orientalisk dans också.
Fri entré.
Servering: Kulturkaféet
Arrangör: Poesifestivalen Bagdad Café i samarbete med Arabiska Teatergruppen, Bibliotekets vänner i Tensta, Kulturkaféet i Tensta och skolbiblioteket i Tensta gymnasium.
Länkar:
Haydee skrev ett inlägg om Newrouz nyligen
Den gamla mannen på Rinkeby torg av Jasim Mohamed
Om Gunilla Lundgren
Våren kommer till Tensta!
Matteverkstad öppen
Tyvärr kunde jag inte gå på kulturreleasen på Kista bibliotek igår. Däremot hann jag förbi en invigning på Tensta bibliotek idag. Det var nya matteverkstaden som öppnades. Tidigare har den funnits på Kulturhusets Rum för barn och varit öppen för allmänheten. I Tensta är den främst till för förskolor i stadsdelen, men jag hoppas att den ska vara öppen för allmänheten vid några tillfällen, innan den lämnar Tensta i slutet av året.
Idén är briljant, att fylla ett rum med färger, former, vikt, längd, siffror, bilder, saker och sång och bjuda in barnen till lustfylld matematik. Det handlar om att koppla ihop språk och matematik, att visa hur man kan fånga upp tillfällen av matte i vardagen och framförallt om att visa barn att matematik kan vara kul. Det får vi ett exempel på när tio inbjudna barn inviger rummet med sång, dans och rytm, som både roar dem och får dem att räkna. "Det man lär sig med kroppen fastnar i knoppen" utropar någon och det låter som ett bra motto.
Roligt är att rummet har fått en lokal prägel med Markku Huovilas kalender som pryder en vägg. Glädjen att få hit verkstaden är stor, både bland pedagoger och bibliotekspersonal. I senaste lokaltidningen läser jag att besöksstatistiken har gått ner på biblioteken i Tensta och Rinkeby och att man hoppas att detta ska få upp besökssiffrorna. Det hoppas jag också, för vårt bibliotek är verkligen en liten skatt, med en rikedom av böcker, språk och människor.
Kulturträff och releaseparty i Kista
Stadsdelarna i Kista, Spånga-Tensta och Rinkeby bjuder in till releaseparty för Järva kulturguide, som jag har skrivit om tidigare. I morgon den 14 mars mellan kl. 19.00 och 20.30 på Kista bibliotek presenteras guiden.
Dessutom finns Gringo på plats för att berätta om planerna för Hoodsfredsfestivalen i Kista 1-3 juni i år.
Läs mer här.
Nya bloggar
Vad glad jag blir när jag hittar två nya bloggar som tillför nya perspektiv till bloggosfären och dessutom går att relatera till Tensta.
Den första bloggen jag hittade heter Egenkraft av Kowaty. Ur bloggens beskrivning:
Kowaty betyder egenmakt på arabiska. Kowaty är också Nathalies röst. Jag är född och uppvuxen i Södra Frankrike. Jag flyttade till Sverige för 25 år sedan då jag gifte sig med Robert. Boende i Solna och IT-konsult, jag är en välanpassad invandrare i Sverige som betraktar sig som en europeisk medborgare. Förutom IT-branschen har jag bland annat arbetat på Livstycket där tillsammans med mina kolleger blev jag påmind om hur svårt det kan vara att skapa sig en plats i Sverige när man har en annan etnisk bakgrund än svensk. Nu vill jag utifrån min erfarenhet hjälpa andra att också skapa sig en egen plats. Därför startade jag Kowaty. Jag bloggar för att ge min egen bild av integration, invandrare och utländska kvinnor i Sverige, vilken inte alltid liknar myndighetsbilden.
Och ett citat ur bloggen: "Att bry sig behöver inte vara komplicerat. Det behöver inte heller var dyrt." Läs mer på kowaty.blogspot.com!
Idag upptäckte jag ytterligare en blogg, efter att polisen Samuel lämnade en kommentar här. Han arbetar i Tensta och Rinkeby och skriver om sitt jobb på bloggen "Vadharhänt? Ayna berättar" Samuel beskriver sin blogg såhär:
Detta är egna reflektioner om mitt jobb som polis i Tensta, Rinkeby och Spånga. Jag jobbar i Tenstagruppen men vi utgår från stationen i Rinkeby och rör oss i hela området. Det är ett kul område att jobba i, många olika kulturer och spännande människor.
Det är en liten djungel av gator, gångvägar, innergårdar, viadukter, torg, parkeringar, källaraffärer, dagis, skolor, jourlivs, utländska delikatesser, invandrarföreningar, moskéer, kyrka, källarförråd, loftgångar, tunnelbanestationer, träningslokaler, ungdomsgårdar, konsthall, spelbutiker, spelklubbar, fotbollsplaner och snart även poliskontor.
Samuel blandar den rapporterande stilen med korta glimtar ur tillvaron som tyder på en polis med ett stort hjärta. Hör bara: "Fick en slängkyss av en arabisk Tenstaflicka idag, hon var bara ett par år men hon kunde sikta, hon träffade mitt hjärta." Läs vidare på poliskonstapeln.wordpress.com, bland annat om en kille som skulle behöva hjälp men som inte får det.
Jag ser fram emot att läsa mer i både bloggarna och hoppas att det kommer fler bloggar som rör livet i Tensta. Tipsa gärna om ni hittar någon!
Nalin Pekgul talar ut i Aftonbladet
Nalin Pekgul, känd tenstabo och ordförande för det socialdemokratiska kvinnoförbundet, uttalane sig i en radiointervju hösten 2005. Hon sa att hon funderade på att flytta ifrån Tensta, vilket uppmärksammades mycket i media. I oktober förra året skrev jag om att flytten aldrig blev av. Jag försökte få en kommentar av Nalin, men fick bara veta att hon bodde kvar men inte ville kommentara det i övrigt. Berodde hennes beslut på reaktioner från omgivningen? Hur såg hon själv på medias stora intresse?
I en intervju i Aftonbladet talar Nalin Pekgul ut och kommenterar bland annat varför hon valde att stanna i Tensta.
- Jag vill inte göra mig beroende av höga hyror utan vill kunna leva på en sjuksköterskelön och försörja mig själv. Det är inte heller så lätt att hitta ett blandat område i Stockholm i dag.
Om reaktionerna på flytten:
- Ett par från Pakistan brukade bli ifrågasatta hur de kunde låta sina barn växa upp i Tensta. Då svarade de alltid, "ja men här bor ju Nalin Pekgul, och då kan det inte vara så illa" De frågade mig vad de skulle vara stolta över om jag flyttade. Det gjorde riktigt ont.
- Jag hade aldrig förstått att jag hade sådan stor inverkan på folk. Jag bor inte här för någon annans skull, men jag känner ett litet ansvar inför folks förväntningar.
Här får jag svar på några av de frågor jag ställde mig i mitt förra inlägg om Pekgul. Jag gläder mig åt att hon väljer att stanna i Tensta, samtidigt är det sorgligt att så många människor förlitar sig så stark på henne för att känna stolthet över sin hemort. Nog har vi mer att vara stolta över i Tensta?
Skräcken, mörkret och maktlösheten i Tensta (igen)
Medan jag betalade mina varor och packade ner dem funderade jag på vad som hade fått nyheten att återuppstå. Något måste har hänt. När jag går ut genom butiksdörrarna är det första jag ser en reporter och en kameraman från TV4 Stockholm. Det är uppenbart att de är där för att fråga folk om de är rädda. Jag ser direkt hur inslaget kommer att se ut, en liten tant som inger förtroende säger att hon är rädd. Jag vet att de inte kommer att vilja fråga mig något.
På kvällen ser jag alltså till att se lokalnyheterna på TV4. Inslaget från Tensta kommer först i sändningen. I inslaget intervjuas tre personer, om jag inte minns fel. Två uttrycker rädsla av något slag - en av dem är en liten tant, precis som väntat. Hon går bara till affären på dagtid. Den tredje personen som intervjuas är en ung tjej, som menar att tjejernas beteende säkert bottnar i att de vill uttrycka sin styrka, men att det är fel sätt att visa sig självständig. En insiktsfull kommentar, tycker jag.
Just nu ligger samma nyhet på Aftonbladets.se. Här spred tjejligan skräck är rubriken. Här har man inte bara skrivit en text, utan arbetat med grafiken. Förutom utsuddade ansiktsbilder på tjejerna i ligan har man gjort en karta över de platser där rån har skett. Platserna är även fotograferade. På kvällstid, naturligtvis. Inga människor syns på bilderna. Återigen förstärks bilden av den ödsliga, mörka och farliga förorten. Här sitter de hederliga människorna inne på kvällarna i rädsla, medan unga brottslingar härjar fritt.
Det är en sak i det här jag inte förstår. Nyheten är nämligen att ett antal av tjejerna som troligtvis har begått dessa brott är häktade. Vilket för mig är en god nyhet. Jag tyckte det var obehagligt att veta att det fanns unga tjejer som rånade äldre damer. Alltså blir jag lättad när polisen har kunnat ta fast dem.
Vad jag undrar och har undrat sedan jag hörde talas om de första rånen är vad det är som får unga tjejer att begå den här typen av brott. Det förvånade mig mycket när det hände. På sätt och vis kan jag ha viss förståelse för att man uttrycker frustration och ilska gentemot samhället genom att klottra eller slå sönder något. Men att ge sig på försvarslösa människor. Då har man passerat en gräns som för de allra flesta borde vara väldigt tydlig. Varför uppmärksammades inte tjejerna när de var på väg mot den gränsen? Hur kunde det gå så långt? Vad har föräldrarna gjort? Skolan? Omgivningen?
Det här verkar dock inte reportrarna särskilt intresserade av när de kommer till Tensta. Istället jagar de rädda människor och ödsliga miljöer för att skriva samma artikel vi har läst tusen gånger, klippa ihop samma nyhetsinslag vi har sett lika ofta.
Och jag är lika förutsägbar jag, jag vägrar att köpa deras bild. Därför tänker jag skriva samma lika många gånger till om jag måste. Jag ifrågasätter inte de enskilda personernas rädsla, jag har förståelse för den. Men jag är trött på att det alltid är den rösten som kommer till tals när Tensta ska skildras i media. Tenstabon som offer, utsatt, maktlös. Skulle det ens vara möjligt att följa upp den här nyheten med ett klipp från Tensta där en vältalig ung man eller kvinna säger sig trivas i Tensta, för att granngemenskapen är påtaglig och tryggheten stor. Nej, antagligen inte.
För övrigt är grafiken i Aftonbladets artikel fel. Åtminstone en av bilderna visar inte den plats som angivits. Men det är kanske inte det som är huvudsaken.
Om jag var Frank med dig
I oktober förra året möttes Yvonne Sörensen, dåvarande VD för Svenskt Tenn och Birigtta Notlöf, grundare av Livstycket i Tensta, för att prata om sina respektive verksamheter och mötet mellan dem. Stämningen var optimistisk och vi som satt i publiken smittades av deras entusiasm. Nu ställs resultatet av samarbetet ut.
På den intrenationella kvinnodagen den 8 mars invigs utställningen "Om jag var Frank med dig". Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inviger utställningen i Svenskt Tenns lokaler på Strandvägen.
Ur pressmeddelandet:
Under hösten 2006 arbetade en grupp av Livstyckets kvinnliga elever tillsammans med konstnären Ulla Tenman och formgivaren Lillian RAA Wuod-Maggero med Josef Frank som tema. Josef Franks livsgärning som arkitekt och formgivare stod i fokus, men hans liv som jude och flykting var också en naturlig beröringspunkt liksom Estrid Ericsons liv som kvinnlig företagsledare. Resultatet av elevernas inspirerande process visas i utställningen Om jag får vara Frank med dig som pågår mellan 8 mars och 2 april på Svenskt Tenn.Jag ska definitivt göra ett besök under utställningen. Om Svenskt Tenns butik är en upplevelse i vanliga fall lär det knappast bli sämre med inslag från Livstyckets produktion. Utsällningen består huvudsakligen av broderade lämpskärmar, men även textiltryck, fotpallar, porslin och krukor. Återstår att se vad priserna blir. Estrid Ericson, som grundade Svenskt Tenn, lär ha haft som målsättning att det skulle finnas något för alla att köpa, något litet men vackert. Jag får väl hoppas på det.
Länkar:
Yalla! Filosofi!
På måndag kan alla intresserade få information om hur det går till att söka projektstöd. Johan Johansson från Kulturförvaltningen kommer till Kulturkaféet klockan 18.
På onsdag är det filosoficafé mellan klockan 18.30 och 20.30. Läs mer om konceptet här.
Varför inte...?
Detta är charmen med anslagstavlor.
Varför inte ta en promenad till Annas affär?
Ja, varför inte? Det ska jag se till att göra någon dag när det är öppet. Annas affär säljer rättvisetillverkade saker från olika världsdelar, bland annat choklad, te, och leksaker. Dessutom eget hantverk.
Det är bara öppet två dagar i veckan, på onsdagkvällar och lördagar. Tills jag hittar ett datum som passar mig får jag nöja mig med den enkla hemsidan. Jag tror att det är just enkelheten och äktheten som är lockande. Och så känns det alltid roligt att kunna uppmuntra lokal och småskalig affärsverksamhet.
Slummer har varit i Tensta
Äntligen är nya numret av Slummer ute! Läs bland annat om Dark Rainbow shop i Tensta konsthall. Jag har, precis som Slummers utsände, varit där i sällskap med en fyraåring. Min dotter var både fascinerad och lite reserverad. Roligast hade vi när vi skulle hänga av oss kläderna i "garderoben", där väggarna är helt fyllda av små plastkrokar. Ett konstverk i sig.
Bilderna ovan visar delar av det konstverk som beskrivs i artikeln. Även jag fastnade för det, inte bara för att det passar så bra in i min blogg. Jag är ganska säker på att konstnären bakom heter Tuija Helena Markonsalo, smyckeskonstnär från Finland.
Dessutom finns i leopardkuben en designinstallation som går under namnet "Print OK". Som om det inte var nog har konsthallen gjort om sitt kontor, vilket resulterat i installationen/kontoret "Inside out".
Min egen artikel i Slummer handlar om barnböcker. Godnattsagor utan röda hus och vita knutar heter den.
