Följ ockupationen i Rinkeby

Förvaltningshuset i Rinkeby är sedan några dagar ockuperat av föreningen Rinkebyhusets vänner. Aktionen är en protest mot att huset ska rivas. Föreningen vill istället att det ska användas till sådant som det finns ett behov av i stadsdelen - billiga bostäder, föreninglokaler m.m.

Följ ockupationen på
rinkebyhuset.blogg.se

Företagande istället för bistånd

I Västerbottens-Kuriren läser jag om ett projekt som ska främja handelsförbindelser mellan Somalia och Sverige och på så vis bidra till en bättre utveckling för det konfliktdrabbade landet. Bakom projektet står Fritz Sprung och Maryam Osman i Umeå, men de ska även öppna kontor i Kista, för att nå ut till Tensta och Rinkeby.
- Vi vill skapa handelsförbindelser mellan Sverige och Somalia. Ett exempel kan vara att ordna finansiering av vindkraftverk i Somalia vars el kan ge vatten till jordbruket, som därmed kan producera mer grödor, säger Fritz Sprung och Maryam Osman.

Det låter som ett spännande initiativ och deras idéer om hur man bäst bidrar till att förbättra situationen i Somalia är tänkvärda.

Läs mer:
Umeåföretagare i centrum när Somalia återuppbyggs

Koll på förorten!

Läs nya numret av Slummer, om du vill ha koll på vad som händer i Stockholms förorter.


Gårdar och kolonilotter på Järvafältet

Det finns en hel del koloniträdgårdar på Järvafältet. På den här sidan hittade jag en karta med mer information om de olika föreningarna. Jag kollade in den som ligger närmast mig. Den heter Hjulsta Kolonoträdgårdsförening. Trots en rad bilder på stolta kolonister och prunkande blommor ser jag att föreningen behöver fler medlemmar. Som Tenstabloggare är det nästan min skyldighet att hjälpa till med lite reklam.

 

Jag skrev till föreningen och frågade vad det bästa med att ha kolonilott är. Bengt Halvarson svarade:

 

Hej Annelie!

Att ha en kolonilott har bara fördelar:

Motion - bättre än gym!

Man får obesprutade grönsaker och frisk luft och garanterad solbränna.

Gemenskapen är en toppengrej. Man får många vänner.

De flesta jag känner här har jag träffat just genom koloniföreningen.

 

Med sådana argument borde det gå lätt att locka fler till föreningen. Om du är intresserad kan du läsa med på hemsidan eller mejla till [email protected].

  

Ytterligare två sidor med anknytning till Järvafältet hittar jag via KistaChic. Det är Patrick Lönnberg som har gjort två hemsidor om fältets gårdar och runstenar, med bilder och information.

 

För den som bor i närheten är de olika gårdarna utmärkta mål för en cykeltur. Vi tillbringade mycket tid Järvafältet förra sommaren:


 97287-192

Läs även om utflykten till Hästa gård.

Camilla Läckberg om sitt författarskap

Idag var det alltså dags för Camilla Läckberg att komma till Spånga för att prata om sitt författarskap. Igår kväll satt jag uppe ganska sent att hinna läsa ut ”Isprinsessan”. Jag fattade tycke för karaktärerna tidigt i boken och följde deras utveckling med intresse. Mordet och de frågetecken som fanns kring det pockade dock inte på min uppmärksamhet förrän mot slutet, när lösningen var nära. Deckare har ett sympatiskt drag genom att man som läsare känner sig klyftig när man kan börja dra slutsatser innan huvudpersonerna gör det – så även denna. Jag ska inte gå in närmare på handlingen utan förflytta mig till Spånga församlingshus tidigare ikväll:  

Det var ett drygt femtiotal personer som hade kommit för att lyssna på Camilla Läckberg. Någon i publiken viskade att det minsann var fler än man hade sett tidigare, till och med fler än när Ranelid var där. Camilla gjorde entré i en snygg klarröd överdel och jeans. Hon förblev stående framför oss när hon berättade om hur hon blev författare och varifrån hon hämtar sin inspiration.

 
Fascinationen för det morbida och mörka tycks ha funnits hos henne hela tiden. Hon berättade om den första ”boken” som hon hade skrivit i 4-årsålderna, i vilken Tomtemor blev ihjälslagen så blodet rann. Det är roligt att se hur passionerat hon talar om kriminaltekniska företeelser, polisutredningar, mordmetoder och annat som hör till en deckarförfattares vardag.  

Att hon valde att utbilda sig till ekonom och arbeta med det i några år, trots att hon tyckte det var ”fruktansvärt, fruktansvärt tråkigt” förklarar hon med att författardrömmen aldrig kändes realistisk. Inte förrän hon gick en skrivarkurs som hon hade fått i julklapp av sin familj. Känslan av att träffa likasinnade och att det var fullt möjligt att skriva en bok beskriver hon som avgörande. Efter kursen började den första boken ta form, men det tog hennes drygt två år att bli klar.

 
Camilla berättar om sina tankar kring att bli publicerad, att få den första lådan nytrycka böcker i sin hand och slås av att ”det faktiskt ser ut som en bok!” Det är säkerligen åtskilliga som drömmer om just det ögonblicket och som kan identifiera sig med hennes glädje. Det var dock inte givet att det skulle bli succé för att boken kom ut. Först när Camilla tog kontakt med en litterär agent kände hon att det faktiskt skulle vara möjligt att kunna försörja sig som författare. Nu har hon skrivit fyra böcker som alla utspelar sig i Fjällbacka, och arbetar med ytterligare en. De första två böckerna kommer att spelas in som tv-serie av SVT och sändas hösten 2007. Hennes böcker har dessutom översatts till flera andra språk. Nyligen sålde hon fyra titlar till brittiska Harper Collins, vilket kan ses som ett internationellt genombrott, enligt svb.se.   


Det var roligt att vara där och höra hennes berättelse. Trots att hon säkert gör många liknande framträdanden var hon närvarande och personlig i sitt tilltal. Många i publiken gick med beundran fram till henne i pausen och bad om att få böcker signerade, vilket hon gjorde. Hon svarade även utförligt på frågor som rörde hennes skrivande. Bland annat berättade hon hur hon kan skoja med sina vänner på subtila sätt i sina böcker, till exempel genom att leka med namnen.

 
Än en gång blev det tydligt hur skicklig Camilla Läckberg är på att marknadsföra sig själv och locka läsare genom att bjuda på sig själv. Det kanske är nödvändigt för att bli framgångsrik som författare idag. Och visst funkar det. När jag läser näste bok kommer det att vara lika mycket för hennes personlighets skull som för att följa karaktärerna.  


Du kan läsa mer om Camilla Läckberg på hennes hemsida eller blogg.

(Kameran blev kvar hemma idag, därför kan jag inte bjuda på några bilder.)


Deckardrottning till Spånga

Deckare har aldrig varit min favoritgenre, men jag har svårt att slita mig när jag väl börjar läsa en. Just nu är jag mitt inne i boken "Isprinsessan" som slank med i min senaste beställning från Bokus.

Boken utspelar sig i Fjällbacka, som med sina småstadsmiljöer utgör en perfekt spelplats för mordutredningen. Huvudpersonen Erica är den som iakttar och för berättelsen framåt, genom sin nyfikenhet på mordoffret och omständigheterna kring dennes död. I Ericas närhet finns flera personer som bidrar till intrigen, varav flera säkert finns med i följande böcker. Jag kan inte påstå att boken är något litterärt mästerverk, men än så länge har jag haft anledning att läsa vidare. Om inte annat för att få reda på vem mördaren är...

Det finns två skäl till att jag läser boken. Det första är att författarinnan Camilla Läckberg har en egen blogg, som jag läser sporadiskt. Där skriver hon om sitt vardagsliv med familjen, om tillställningar med författarkollegor och funderingar kring skrivandet. Det är kul att få ta del av en författares liv, tycker jag.

Det andra skälet är att Camilla Läckberg kommer till Spånga på måndag, för att "berätta om sin resa från civilekonom till författare". Det ska bli roligt att se henne framträda. Hon verkar vara väldigt skicklig på att marknadsföra sig själv i media - samt genom sin blogg och hemsida - vilket gör mig nyfiken. En vanlig bild av författare är annars den kreativa enstöringen. Hon verkar vara dess raka motsats.

Är du också intresserad kan du bege dig till Spånga församlingshus på måndag den 9 oktober kl. 19.00. Församlingshuset ligger på Värsta Allé 1 i Spånga centrum. Arrangör är Spånga församling. Läs mer på deras hemsida.

(Foto: Thron Ullberg / Forum


Söndagsutflykt till Hästa gård

Hästa - entreHästa - fikaHästa - dörr



Det blev fika i sommarsolen idag. Vi var fyra generationer (barnen, jag själv, min pappa och min farmor) som gjorde en utflykt till Hästa gård för att prova på deras helgöppna
kafé. Gården ligger mellan Hjulsta och Akalla och nås förslagsvis med cykel. En hel del cyklister rullade in på gården medan vi satt där. Det går även bra att åka buss, bil eller ta en promenad från Akalla.

 

Kaféet ligger inrymt på baksidan av själva gårdsbyggnaden, i ett par rum med lantlig inredning. Slitna golv, gamla fina tapeter och vackra detaljer skapar en trivsam atmosfär. Utomhusserveringen i trädgården är stor och fin, men vi satte oss inne för att slippa alla getingar som suktade efter barnens saft och bullar. Morotskakan visade sig vara en av de bästa jag ätit.

 

Gården, vars namn lär betyda ”platsen för hässjan”, har anor från 1500-talet. Idag drivs den som jordbruk i 4H-regi. Åkermarkerna används för odling av KRAV-foder och djur ifrån gården betar i hagarna. Ibland kan de ses från E18 ungefär i höjd med vattentornet i Tensta.

 

I kaféet hade man även en viss försäljning, vilket för min del resulterade i ett kilo dinkelmjöl, odlat på Hästa gård. Det passade sig tydligen för att göra pannkakor på, så det får väl bli det nästa gång! 


Hästa - hus