Brytning verkligt hinder på arbetsmarknaden
Studierna har börjat på allvar för min del. Jag läser svenska som andraspråk på Stockholms universitet, vilket betyder att jag lär mig hur man lär ut svenska till invandrare. Det är mycket möjligt att det kommer att bli en del språksnack här på bloggen framöver.
Idag låter jag den här serien av Markku Huovila illustrera några funderingar om brytning. Serien visar på hur brytning kan vara ett verkligt hinder för många på arbetsmarknaden.
Det finns forskning som visar att bedömningen av lärares professionalism påverkades av deras brytning. Alltså: om en lärare pratade utan påtaglig brytning bedömdes denna vara mer lämplig för arbetet, än en lärare med större avvikelser från normaluttalet. Även om den som bröt mer kunde förmedla kunskap mer pedagogiskt och på ett mer varierat språk lyckades bedömarna inte uppfatta det. Brytningen färgade av sig på andra egenskaper. Man kan alltså säga att den som bryter riskerar att bli reducerad som tänkande varelse endast på grund av att munnen inte lyckas forma rätt ljud.
Vad ska vi göra med denna kunskap? Man kan se det från två håll: i svenskundervisningen måste uttalet få en framträdande roll. Många lärare kanske tycker det är svårt, men det är uppenbart att det är ytterst viktigt för eleverna. Så tidigt som möjligt måste eleverna få möjlighet att hitta rätt ljud och melodi i sitt språk. Det är fullt möjligt.
Dessutom kan man se det som ett problem att den här typen av bedömning görs vid rekrytering. Det finns ingen enkel lösning. Att förändra attityder tar tid. Och faktum är - det är svårare att förstå språket när det avviker för mycket från vad vi förväntar oss att få höra. Melodin och rytmen fungerar som våglängden för en radiosändning. Om det inte stämmer blir det svårt att urskilja vad budskapet är. Men om vi inte stänger av direkt utan försöker begripa har vi i alla fall givit vår samtalspartner en chans. Det förtjänar hon väl?
(Läs mer om uttalsträning på Olle Kjellins hemsida. Han kallar sig språkdoktor och säger sig kunna få vem som helst att tala utan brytning. Kjellin har mycket imponerande meriter och uttrycker sig på ett sätt som säker provocerar många.
Huovilas serie är utställd på Kulturkaféet i Tensta träff månaden ut, om jag har förstått saken rätt. Dessutom finns hans härliga målning i medborgarkontorets fönster kvar. Nu med träffsäkra och roliga pratbubblor.
Inlägget pingat hos intressant.se.)
Jag läste Olle Kjellins bok om uttalsträning med stort intresse för ett par år sedan och blev riktigt glad! Jag har nämligen finskt påbrå och har medvetet tränat bort min brytning. Jag diskuterar detta ofta med människor och får då höra: "Ja, men du är ju duktig på språk. Det är väl ingen konst för dig!". Visst, det kan vara mer eller mindre lätt för olika individer, men det går om man vill. Håller med Kjellin till 100%.
Vad roligt att höra! Själv är jag övertygad om att Kjellin har rätt, men utan att ha sett det i verkligheten. Det finns en nyare bok som heter "Uttalet, språket och hjärnan" som ger en intressant bakgrund och går djupare i ämnet. Kjellin är både läkare och fonetiker, vilket ger honom ganska unik kunskap.
Jag kanske uttryckte mig otydligt, men det var "Uttalet, språket och hjärnan" jag menade. Läste den för två år sedan efter att ha börjat studera spanska. Hittade den när jag ville fördjupa mig i fonetiken och letade efter böcker på svenska.
OK, han har även skrivit en ganska torr bok om svensk prosodi som fortfarande används som kurslitteratur, trots att det nya boken ger betydligt mer. Antog bara att det var den du läst...
Fonetik är ett spännande område, om man hittar en intressant ingång.