Alla vägar bär till Tensta

Nu har jag och min familj firat jul: mycket god mat, sötsaker och nötter. Besök av tomten, julklappar och Kalle Anka på tv. Julgran. Familj och släkt. Musik. Och idag: skridskoåkning på Spånga IP. Perfekt. 

Men ändå inte. Det händer saker i Tensta. Tidningarna skriver: det brinner, det kastas stenar, det bråkas. Det blev inte en lugn jul för alla. På Radio Stockholm och i DN säger Johnny Lindh, närpolischef i området: 
- Det onormala är normalt här. 

Hans uttalande ekar i mig. Jag kan inte släppa det. För han har fel. Stenkastning och bränder är inte normalt. Inte i Tensta och inte någon annanstans. Möjligen om man är polis. Men för oss medborgare är det inte normalt. 

Jag har aldrig sett någon kasta en sten. Har aldrig blivit utsatt för brott i Tensta. Är inte rädd. Våldet och bråken är lita främmande för mig som för de allra flesta. Och jag  är ganska säker på att det gäller för den stora majoriteten av Tenstas femton tusen invånare. 

Det är inte normalt. 

Vi accepterar inte att det betraktas som en del av det samhälle vi lever i. 

Vi - de laglydiga medbogarna - är normen. 

De - våldsverkarna - är avvikande. 

I detta fall vill jag verkligen betona skillnaden mellan vi och dem. 

Det vi bör göra, vi vanliga tenstabor, är att fråga oss hur vi kan bidra till Tenstas utveckling. 

Så, nu fick jag det sagt. Nu ska jag fortsätta att njuta av julledigheten, kanske spela något sällskapsspel med barnen. Läsa en god bok.